När man är på ett ställe som detta, så länge som jag är, så hinner man träffa många sköna personer, men man får även se många av dem åka. Så var fallet igår. En kompis från USA hade igår sin sista dag här i Florens, så denna vecka har varit en enda lång avskedsvecka som slutade igår kväll eller rättare sagt i morse. Vi har under tiden blivit ett gäng (plus och minus några som har varit här en kort stund) som brukar gå ut tillsammans, och igår var ännu en sådan kväll. Vi har under veckan bland annat spelat fotboll, gått på olika barer (de två favoriterna som det oftast blir) och ätit mat tillsammans. Det var en mycket härlig och schyst person som i morse, efter att alla pubar och klubbar hade stängt, sa adjö innan han satte sig i taxin på väg hem för att sova sista natten här i stan. Samtidigt som han satte sig i taxin så började det regna och det blev kallt. En väldigt symbolisk händelse som sammanfattade precis vad alla kände.
En annan kompis från USA så då något väldigt passande: "I Kina har de ett talesätt när det regnar på begravningar. De brukar säga att även himlen gråter". Den här gången var det nog den florentinska himlen som grät en skvätt av att mista denna underbara person till en annan stad...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar